Katrineholm börjar med järnvägsbygget. 1861 upprättades Stora Malmsdelen av det kartverk som låg till grund för expropriationen av den mark som behövdes för bygget av Västra stambanan. Av naturliga skäl blir en sådan karta rätt otymplig, tämligen långsmal. Jag har därför bara med den del som berörde stationsområdet. Det här är alltså en bild av Katrineholm innan Katrineholm. Här finns Stensätter redovisat med några byggnader, gården tycks ha rivits i samband med järnvägsbygget för den är inte med på senare kartor.

Texten i ovankanten är inklippt från en annan del av kartan, som återfinns hos Lantmäteriet.

1862

Det var mycket att stå i när järnvägen skulle byggas, många markfrågor att lösa. Den här kartan är från en lantmäteriförrättning då mark överfördes mellan Stensätter och Mauritztorp i en slags städningsåtgärd. Det intressanta är väl att gården Stensätter redan här är borta, det kan ju bero på att man tyckte det var onödigt att rita ut den, men det är väl inte otroligt att den redan 1862 var riven.

1865

Precis som bygget av Västra stambanan krävde Östra stambanan expropriation av mark, och det upprättades kartor. Man karterade i princip bara precis den mark som expropriationen avsåg, så kartan ger ingen insyn i den byggnation som redan påbörjats kring stationsområdet, men järnvägskartorna ger en del information om hur marken nyttjades i Katrineholms absoluta centrum vid samhällets tillkomst.

Kartan är hämtad från Lantmäteriets arkiv och jag har även i detta fallet flyttat in texten av utrymmesskäl.

1867

Geologiska kartan i serie Aa, bladet Eriksberg, skala 1:50 000. Lite intressant därför att den är baserad på samma underlagsmaterial som den nedan, generalstabesn topografiska karta, men den avviker en del i utförandet. Vägarna har inte dragits riktigt lika, sjöarna har ett annat manér mm. Även vilka hus som redovisats skiljer. Vi hade tur den här gången, redan i början av 1870-talet tröt orken, ambitionerna var för höga och resurserna för små så utgivningstakten liksom skalan minskade. Det tog ca 100 år innan våra trakter fick en ny storskalig version av geologiska kartan.

1867-1872

Generalstabens Topografiska Karta var ett gigantiskt kartprojekt som tog närmare ett sekel för den första landstäckande utgåvan (1832-1923). Man kartlade hela landet i 1:100 000 i söder och 1:200 000 i norr genom mätningar i fält. Bladet Malmköping som täckte Katrineholm utgavs 1872 (men innehållet motsvarar 1867) och reviderades 1908 och 1941, och senare genom enklare påtryck i rött av ändrade vägar. Skrotades när den moderna topografiska kartan kom, 1961 för Katrineholms del.

Katrineholm var så obetydligt vid den här tiden att samhället inte ens fick ge namn åt kartbladet, så blev det senare. Observera att Stensätter fortfarande är med på kartan, det var rivet när kartan trycktes. Och en symbol anger att det fanns ett gästgiveri.

1868

Jag måste ha med den här godingen också. Kartan täcker Nyköpings län i skala 1:400 000, rätt översiktlig alltså, och har dessutom ett gäng stadskartor. Katrineholm fick av narturliga skäl ingen sådan, staden fanns ju knappt vid den här tiden, var definitivt ingen stad.

Jag tycker särskilt tre saker är intressanta med kartan. Den första är nymodigheten järnvägen som getts en väldigt stark representation, man var nog lite stolta över den. Det andra är att se hur vägnätet såg ut, 1868 var ju inte ens bilen påtänkt. Det vägnät man ser är nog mycket gammalt, delar kan man se på 1600-talskartorna. Och det tredje är bebyggelsen, namn som ändrats, vilka byar och gårdar som ansågs viktigast mm. Jag vet inte hur kartan gjordes men kan ana att föregående karta var ett underlag.

De röda linjerna som ser ut som kommungärnserna är förstås inte det. 1868 var (en nyhet då) socknarna och städerna kommuner. Nej, det handlar om häradsgränser. Häradena var viktiga adminstrativa enheter, inte bara för tingen. Häradena var t ex också väghållningsansvariga för de större vägarna.

Här är en länk till hela kartan i högre upplösning (ca 4 MB).

1881-1884

Kartan är producerad av kommissionslantmätaren Raguel Essén ("känd" från en TV-serie från 90-talet (?) om hans förhållande med en fröken v Post på Äs, Essén bodde i Tomastorp), och är från 1881 men uppdaterad två gånger, 1882 och 1884. Enligt teckenförklaringen skiljer kartan på byggnader som fanns vid karteringstillfället och sådana som var planerade att byggas. Dock är kvaliteten på den kopia jag har, och alla andra jag sett för den delen, för dålig för att man ska kunna se vilka byggnader som är av vilket slag.

Kartan redovisar "gamla vägar avsedda att raseras" vilket verkar vara vägar från det gamla jordbrukarsamhällets tid som man byggt vidare på, och nya gator som är orienterade efter järnvägen i olika stadier av planering-byggande. Jag har inget belägg för det men antar att kartan togs fram inför antagandet av stadsstadgorna 1883, och att den var tänkt som en första stadsplan.

Kartan finns i olika versioner med lite olika kvalitet på reproduktionen. Min hör väl till de enklaste, lite kladdig och sådär. Det gör samtidigt att man kommer närmare den som arbetade med kartan, man kan nästintill se Esséns fingeravtryck på den. Kartan finns i kommunens arkiv.

1884

Den här kartan benämns stadsplan i Lantmäteriets arkiv, men är inte någon formellt beslutad stadsplan. Och texten på kartan säger Plan över stationssamhällets tomtindelning, vilket är något annat än stadsplan. Dess formella status är alltså något oklar (för mig i alla fall), men likafullt visar den samhällets utbredning vid tillfället, dessutom i färg! Jag har inte hittat någon uppgift om vem som ritat kartan, men det är väl sannolikt att den i vart fall är baserad på Esséns karta, se ovan.

Att den är från 1884 framgår inte av någon text på själva kartan utan är en uppgift i Lantmäteriets arkiv, som jag inte kunnat få fram var den kommer ifrån.

1881-1887

Nästa karta är också från Lantmäteriets arkiv, över laga skiftet av Stora Djulö. Hela kartverket är liksom när det gäller järnvägskartorna lite för stort för att ha med i sin helhet, jag har valt ut en bit över centrala Katrineholm. Kartan tog alltså sex år att framställa, sedan tog det ytterligare tio år innan skiftet var fastställt. Jag vet inte varför det tog så lång tid, mer än att det var ett stort område. Man kan spekulera i om det var tvister som fördröjde det hela. Det är nog inte särskilt svårt att ta reda på sanningen, eftersom allt material rörande behandlingen av ärendet bör finnas i våra arkiv, men jag har inte forskat i det.

Även i det här fallet har jag "flyttat in" karttexten.

1891

På den här kartan från 1891 har man redovisat avloppsgravar i samhället. Innehållet är inte mycket mer än så, men kan väl ses som en indikation på att hanteringen av avloppsvattnet var en viktig fråga i det expanderande samhället. Kartan är hämtad från Lantmäteriets arkiv, men är ingen "lantmäterikarta", snarare en kommunal sådan.

1891

Katrineholms första "riktiga" stadsplan kom 1895 och omfattade området från Djulögatan i söder till Kyrkogatan i norr. Kartan togs fram 1891 av Axel W Lodén. Innehållet speglar alltså den tiden, inte 1895 som var året då planen fastställdes av Konungens Befallningshavande, dvs Länsstyrelsen.

Axel W Lodén var förste lantmätare (motsvarar senare tiders överlantmätare) i Sörmland 1886-1901, inte minst aktiv i Katrineholm (se också föregående karta). Stadsplanen är en vacker karta, men som plan inte så fantasifull. Den bygger vidare på tankarna om att orientera gatunätet efter järnvägen, med några enstaka undantag (nuvarande Köpmangatan och Vasavägen är väl de bästa). Kartan finns både i kommun- och Lantmäteriarkivet.

1898

Bemälde Lodén tog 1898 fram en karta över gatunätet i delar av Katrineholm, de delar som legat under Djulö. Det verkar vara i samband med att gatumarken överlåts, jag har inte kollat upp det vidare. Kartan är rätt snygg, men innehåller annars inget särskilt av intresse, jfr 1891 års karta.

Vid den här tiden hade frånsäljningen av tomter kommit igång lite, så det börjar finnas avsöndringskartor över enstaka sådana. Men jag skrev ju att jag inte skulle lägga ut dem! Nä, jag väntar med det. först måste vi passera sekelskiftet, och så komma en bit in på nästa århundrade. Den här kartan har jag hämtat i Lantmäteriarkivet.

1899

Häradsekonomiska kartan. En i mina ögon höjdpunkt i den estetiska kartografin i Sverige. Snygg, alltså. Den är uppbyggd på en sammanställning av lagaskiftes- och andra lantmäterikartor som togs fram i stor utsträckning under 1800-talet för att få detaljrikedomen och med användande av Generalstabens topografiska kartverk för att få helheten att hänga ihop. Precisionen är häpnadsväckande för sin tid. Och så är den snygg!

Kartorna var ordnade häradsvis, i alla fall i Sörmland (det var lite ólika över landet, och det var inte ens så att någon motsvarande karta togs fram överallt). Oppunda härad är stort, så det blev delat på fyra kartblad med krysset strax NO om staden.

Ser du förresten linbanan från järnvägen ner till Forssjö? Den fraktade varor mellan bruket och järnvägen några decennier in på 1900-talet.

1900-1901

En utvidgning av 1895 års stadsplan fastställdes 1904. Kartan upprättades 1900-1901 av kommissionslantmätaren Oscar Déhn. Planutvidgningen är ungefär lika fantasifull som planen från 1895, man bara fyller på med två kvartersbredder söderut till Linnévägen.

Några intressanta iakttagelser kan man göra: Nolnäs/Nordanås är redan borta. Området där Nämndhuset ligger är markerat som torg. Och längst ner i söder, mot åsen, står det källor. Det är Gertrudboda källa, den som Kerstin Ekman kallar Springkällan. Kartan är hämtad från Lantmäteriarkivet.

1904

Lantbruksutställningen. Förmodligen det i relation till samhällets storlek vid tiden häftigaste som hänt i Katrineholm, möjligen med undantag av landsbygdsungdomarnas riksmöte på 50-talet. Det låter kanske inte så sexigt idag, men jag tror att det var det. Då. Området som nyttjades låg norr om Bondegatan, från Vattugatan i väster till öster om Gersnäsgatan. Jag har egentligen ingen karta över området, och eftersom jag här avgränsat mig till kartor som täcker hela samhället så borde inte LU 04 alls vara med. Men nu har jag i alla fall med en karta över området, avfotograferad från en affisch. Och på min blogg finns den översatt till modernare material. Affischen har jag fotograferat på kommunarkivet.

1907

Nu är det dags för en förrättningskarta igen! Ett växande samhälle, då finns markfrågor att klara ut (det finns det i krympande samhällen också), och nu skulle Katrinehollm expandera norrut, norr om Bondegatan. Någon stadsplan antogs inte, men det gick visst bra ändå. Ett problem bör ha varit att man nu expanderade över Eriksbergs mark, och Eriksberg var fideikomiss och kunde inte avhända sig mark hur som helst.

En intressant detalj finns uppe i nordvästra hörnet. Konturerna av en lada syns i det som idag är kvarteret Almen. Det var ingen lada, det var en av byggnaderna till 1904 års lantbruksutställning! Även byggnaderna strax öster därom, i förlängningen av Gersnäsgatan, var med på utställningsområdet, och den vid Bondegatan finns kvar än idag. Ännu längre österut längs Bondegatan syns några enkla hus som försvann för länge sedan.

1899-1908

Nu är det dags för en lite rolig variant! Den här kartan är framställd av ingenjören Nils Ackzell som bland annat arbetade åt Katrineholms Träförädling med att rita hus, av vilka många finns kvar än idag. Kartan är alltså varken gjord av Lantmäteriet eller samhället utan av denne enskilda ingenjör. På vilkens uppdrag vet jag dock icke. Kartan är en inverterad blåkopia, och jag har inte gjort något mer åt den så den är lite rosa Originalet finns i Lantmäteriarkivet.

Vid den här tiden hade en del bebyggelse kommit till i området kring Sveavägen nära Folkets Park och mot åsen. Det låg dock utanför samhällets gräns och kom inte med på den här kartan. Vad som hänt i Nävertorp, det var också viss aktivitet där, framgår inte heller.

1909

Den här kartan har lite släktskap med Ackzells, den är nämligen upprättad av en ingenjör vid ett fristående företag. H Torulf grundade Allmänna Ingenjörsbyrån, AIB, som fanns kvar tills inte alltför länge sedan. Torulf åtog sig diverse arbeten, bl a att förse Katrineholm med vatten, för det behövdes också ett vattentorn, och det lät han Ivar Tengbom, en av Sveriges stora arkitekter, rita. Torulfs karta täckte hela Katrineholm och jag har sett en mycket dålig återgivning av hela kartan. Jag har bara kommit över delen över Sandbäcken-Pålstorp, vilket är synd. Ingenjör Torulf var nämligen inte bekymrad över adminstrativa gränser utan kartlade samhället. Jag skulle gärna vilja se resten av kartverket. Den här publicerade kartan finns i Lantmäteriets arkiv.

1912

Åter till Ackzell, som nog var en mångförslagen herre. Med Lodéns stadsplan, Torulfs karta och sin egen 1908 års karta i botten tog han fram denna historia som utspelar sig 1912. Det var ju schysst att ange källorna! Fortfarande låst till järnvägen i väster har han nu tagit med betydligt mer av öster, bortåt Folkets Park. Och kryper söderut mot Nyköpingsvägen. Ackzells karta kanske också är en informell stadsplan, det skulle dröja 1,5 evigheter innan en ny formell sådan antogs. Men Ackzell anger nya vägar, sätter dessutom namn på dem. Och nya parker och kvarter. Inte allt av det genomfördes.

Jag har ingen uppgift om någon formellt antagen stadsplan mellan 1904 och 1929, och trycket var säkert stort på byggklara tomter, så vad gör man? Man tar fram en informell stadsplan! Den här versionen av kartan är som den förra Ackzell-kartan från Lantmäteriarkivet, en inverterad blåkopia.

Det hände mer 1912. Tydligen förbereddes stadsbildandet, för åtminstone två kartor har jag som syftar på det. den första är lite märklig till formen, och för den delen innehållet. Stadens nordvästra hörn upp mot Näsnaren? Den akt i Lantmäteriarkivet som kartan hör till innehåller däremot en rätt intressant förteckning över alla fastighetsägare inom den bilvande stadens område. Den förteckningen är ju en guldgruva, men den tar jag inte med här för den är inte en karta! Så orättvis kan tillvaron förete sig.

En tredje karta från 1912, den är gjord av Johan W Ström, en annan lantmätare som jobbade mycket i Katrineholm, och kopian är framställd av Ackzell, som vi känner sedan tidigare. Kartan är väl tänkt att visa utbredningen av den blivande staden, men den ger också ledtrådar till den förteckning av ägare som nämndes ovan. Jag har inte analyserat kartan efter ny information om stadens utveckling, det kanske jag borde göra. Jag har mest sett den som ett medel i stadsbildandet, och det är väl nog så viktigt?

Den här är liksom en del andra äldre kartor reproducerade som blåkopior, och finns som sådana i våra arkiv. Eftersom de blir rätt svårlästa har jag inverterat bilderna, och då blir de tjusigt skära istället!

1920

Detta år såg en ny stadskarta dagens Ljus. Katrineholm hade just blivit stad, och det firas väl allra bäst med en ny karta! Eller så var det så att kartan är en föraning om den nya stadsplan som måste komma, den är till och med benämnd Stadsplan. I själva verket dröjde planen ett bra tag till, men uppenbarligen planerades en plan.

Alf Hedman har satt sitt namn på kartan längst nere till höger. Han var verksam i Katrineholm 1916 till 1925, de sista fem åren som chef för det 1920 bildade Katrineholms lantmäteridistrikt. Kartan är stadens, men jag har hämtat den fråni Lantmäteriarkivet.

Tyvärr är originalet inte särskilt skarpt. Och då jag inte kan lägga upp bilder över 16 megapixel har jag dessutom tvingats komprimera bilden, så den är svårläst. Jag får fundera på hur jag ska lösa detta, kanske lägga upp den i delar.

1927

Nu kommer en lite udda karta. Den verkar vara framtagen av staden inför några aktiviteter vid vattenverket i Kerstinboda. Jag vet inte något mer om detta, kan det handla om anläggande av vattenverket? Men byggdes inte det 1907 i samband med att vattentornet byggdes? Jag vet inte, men det kan väl inte vara omöjligt att ta reda på. Jag återkommer om jag finner ut mer om detta.

Kartan visar inte hela staden men får vara med ändå, eftersom den rör en angelägenhet för hela staden. Jag noterar att den är påskriven av stadsingenjör Axel Stenberg, en man som var inblandad i allt tekniskt i staden under mycket lång tid framåt.

Jag har hämtat kartan från Lantmäteriarkivet.

1928

Äntligen kom den, den nya stadsplanen! Den första planen sedan 1895 års plan som enligt handlingarna till den nya planen utvidgades 1916 (var det en senare utvidgning än den 1904?). Vad jag kunnat se i alla fall. Vid fastställandet undantogs delar av området som är med på plankartan, inget anmärkningsvärt i sig.

Av planbeskrivningen att döma var man inte särskilt nöjda med hur staden utvecklats på oplanerat område. Det är rätt besk kritik som levereras, vad gäller gatusträckningar, bristen på allmänna platser mm. Så den fråga man ställer sig är, varför drog det så långt ut på tiden innan man tog fram en ny plan? En intressant notering i sammanhanget är att denna plan, som alltså fastställdes 1929 (1928 är året för dess framtagande), fortfarande gäller i delar av staden!

1931

Och så var vi framme vid 1930, eller 1931 om vi ska vara petiga, för den version jag lagt ut här är reviderad 1931. Liksom Ackzells karta från 1912 så skiljer den här kartan på olika typer av byggnader, och liksom Ackzells karta så är det inte i praktiken läsbart.

Staden har växt betydligt i söder och öster, men inte gått över järnvägen i väster. Samtidigt vet vi att det byggdes en del i Nävertorp, men det var utanför staden. Ännu

Kartan är kommunens.

1956

Det här är väl en välkänd sak! Ekonomiska kartan från Rikets Allmänna Kartverk, sedermera Lantmäteriet, baserad på flygbilder och med tiden rikstäckande. Katrineholmsbladet gavs ut 1956 och är mycket detaljerat med tanke på skalan 1:10 000. Nota bene att nästan all text på kartbilden är handtextad, det är svårt att tro! Där det var trångt använde man inte heller textmallar, det gick inte. Den här kartan kan man försjunka i och leta spännande detaljer, hur länge som helst. I alla fall om man är kartnörd... Jag har varit tvungen att komprimera kartan en del, filen blir så himla stor annars. Om det är något särskilt område du vill se i bättre upplösning, hör av dig!