Katrineholms stad år 1860

Rubriken innehåller flera anakronismer. Katrineholm blev stad först år 1917, det är väl det mest uppenbara. Katrineholm fanns överhuvudtaget inte år 1860. Det är väl det andra. Fast, jo, det gjorde det, men inte det Katrineholm jag avser. Katrineholms gård fanns, men inte järnvägssamhället Katrineholm.

Men hur såg det område ut som senare blev Katrineholm ut år 1860, alldeles innan järnvägen drogs fram? Katrineholm uppstod som samhälle 1862 i och med att västra stambanan byggdes och en station med namnet Katrineholm (namnet kom från Katrineholms gård NV om stationen) anlades här. 1860 fanns här alltså ingenting. En jordbruksbygd, skog, lite leriga lands- och körvägar. Det mest spännande var väl vägen på och söder om åsen, vägen mellan Nyköping och Örebro som gått här sedan eviga tider. Man kan anta att den vägen använde både kungar och stråtrövare (skillnaden var kanske inte alltid alldeles uppenbar). Men jag hoppar över hela medeltiden och nyare tiden fram till 1860 (jag kanske ska återkomma till detta äldre skeende senare, vet inte). Så nu är det 1860 och snart ska ståndsriksdagen avskaffas. Och då ser det ut så här i Katrineholm (typ):
1860 m gator
En rätt typisk sörmländsk jordbruksbygd. Skog, beten och åker. Totalt har man beräknat (jag antar att husförhörslängderna ger exakt besked på den punkten) att 150 personer bodde inom det område som blev Katrineholm. Det ser ju trevligt om än lite sömnigt ut. De som bodde här hade nog inte så mycket möjlighet eller snarare tid till underhållning, men om man ville vara lite social kunde man ju alltid använda 1860 års Facebook och ta sig till åsen och titta om någon åkte förbi. Det gjorde dom nog inte.

Om osäkra byggår

Jag håller på och bygger upp en databas över Katrineholms byggnaders byggår. Med byggår menar jag när en byggnad blev färdig. Vad menas då med det mera precist, och vilka källor finns för det? Jag har i huvudsak utgått från fastighetstaxeringslängdens uppgift om nybyggnadsår (inte att förväxla med längdens värdeår som tar hänsyn till renoveringar mm). Nybyggnadsåret ska avse när byggnaden var färdig att tas i bruk, och det är alltså det jag vill få fram. Men det finns schabloner i längden som innebär att om nybyggnadsåret är väldigt tidigt påverkas inte värdeåret, som är det som ligger till grund för taxeringen. Då blir värdeåret schablonmässigt 1929 vad nybyggnadsåret än är. Och då saknas incitament för deklaranten, och skattemyndigheten, att lägga energi på att få fram det verkliga nybyggnadsåret, och därför hittar man många byggnader med nybyggnadsåret 1929.

En alternativ källa är förstås byggnadsnämndens (eller dess senare motsvarigheters) uppgifter om vilket år bygglov beviljats. Men att ett bygglov beviljats ett visst år är ju inte detsamma som att byggnaden uppförts, och blivit färdigställd, det året. Normalt tar det kanske ett knappt år att bygga ett hus, men det kan ju vara så att av någon anledning väntar man några år med att sätta spaden i marken. Det kan ju dessutom i enstaka fall tänkas att bygglov beviljats i efterhand för ett redan uppfört hus. Så byggnadsnämndens uppgift om att bygglov beviljades 1935 och skattemyndighetens uppgift om nybyggnadsåret 1939 behöver inte vara motstridiga.

En tredje källa är kartorna. Det finns olika slags kartor som redovisar byggnader och som är tidsmärkta. Jag har använt mig av tre typer: Stadskartor, som redovisar hela staden och som upprättats ganska regelbundet med 10-15 års intervall. Lantmäterikartor som upprättats i samband med lantmäteriförrättningar och som ofta redovisar befintliga byggnader på berörd fastighet och också ofta grannfastigheterna. Och slutligen grundkartor till stads- eller detaljplaner, som ligger som en bakgrundskarta i planen. Det här är bra källmaterial, men med vissa problem. För det första finns det inte en stadskarta för varje år, utan man kan få fram ett intervall att en byggnad t ex troligen uppförts mellan 1880 och 1892. Det andra är att kartorna ofta tog flera år att framställa. T ex så anger Ackzell att hans karta från 1912 använde material från 1891 till 1912. Slutligen har vi exempel på att kartor, som säkert var kostsamma att ta fram, användes under en längre tid och då uppdaterades med tillkommande byggnader (det har jag t ex belägg för avseende Raguel Esséns karta från 1880). Och en grundkarta för en stadsplan, var det verkligen så viktigt att den var 100 % uppdaterad (som är tillbakablickande) när man beslutade om planen (som är framåtblickande)? Vet vi det? Det fanns förstås regler om det, men det är ju inte säkert att man följde dem.

Det finns uppgifter i olika böcker, som jag också använt mig av. Hjelmbergs trilogi t ex, här finns många uppgifter om när hus byggts, men aldrig anges vad uppgiften grundar sig på. Och det är typiskt, källhänvisningar hör liksom inte till det här med hembygdsforskning. Och jag är inte bättre jag.

Ytterligare en källa, som jag inte använt mig av men som jag inser har vissa möjligheter, är att analysera bilder. Jag har en diger samling bilder, de 800 vykort jag lagt ut på hemsidan, och flera hundra därutöver. Man skulle naturligtvis kunna datera vykorten med lite ansträngning, bl a utifrån vilka byggnader som finns eller inte finns på dem, när de är daterade, frimärksstämplar etc. Och sen skulle man kunna använda de daterade vykorten för att datera byggnaderna. Det är ett mycket stort problem förknippat med detta. Det krävs som nämnts en ansträngning, innebär en massa jobb, och jag är inte förtjust i ansträngningar. Dessutom blir det kvar en del osäkerhet, men det är framförallt arbetsinsatsen jag tvekar inför (jag tvekar som sagt alltid inför arbetsinsatser).

Och så har vi den eminenta pågående serien varannan lördag i Katrineholms-Kuriren, Det var då. En fantastisk pågående historieberättelse om det svunna Katrineholm som bland mycket annat ger oss en del byggår. Men det riktigt stora i det berättandet är de sammanhållna historierna kring ett hus eller en person! Lena och Roland, ni gör en ovärderlig insats för vår historieskrivning!

Så, vad är slutsatsen? Jo, den databas jag bygger upp kring när husen i Katrineholm byggdes, och när de försvann, är och kommer att vara behäftad med fel och oklarheter. Jag kan tänka mig att precisionen för angivet byggår när vi är längre tillbaks i tiden kommer att vara ca 2 år. Men jag kommer också att i vissa (ganska många) fall bli tvungen att nöja mig med att ange ett intervall för när huset byggdes. Precisionen kan öka successivt, men vi kommer aldrig, aldrig att nå dithän att vi kan med säkerhet säga för alla hus i Katrineholm vilket år de byggdes. Sorry, men så är det. Men en bra bit på väg kan vi komma. Min databas kommer att ange den bästa uppgift jag kunnat finna för när en byggnad färdigställdes (jag tar gärna hjälp av den som läser detta för det). Jag tror att de lite osäkra uppgifterna är tillräckliga för att få en bild av hur staden växte fram!

1884??

Jag har gjort ett fynd! I Lantmäteriets arkiv har jag hittat en ”Plan Karta öfver det till tomtplatser upplåtna området vid Katrineholms Jernvägssstation” enligt uppgift från arkivet från 1884. Den består endast av en plankarta, inga andra handlingar, och kartan är inte i sig själv daterad. Den enda texten på kartan är: ”Plan Karta öfver det till tomtplatser upplåtna området vid Katrineholms Jernvägsstation. Transporterad från skalan 1/800/del af John Johnsson” (namnet är något svårtytt).
Innehållet i plankartan förbryllar. Det fattas åtskilliga hus på kartan som finns med på Esséns karta från 1880. Alltså är antingen plankartans redovisning av byggnader äldre än från 1884, eller så visar Esséns karta en senare situation. Det mesta talar nog för att plankartan är äldre än vad arkivet uppger. Esséns karta gjordes för att vara ett underlag till inrättandet av municipalsamhället, vilket gör det rimligt att den är från 1880. Den kan sedan i och för sig ha använts under en längre tid och uppdaterats med nytillkomna hus, men det känns ganska osäkert. Det känns allt mer angeläget att få se Esséns original, men var finns det? Inte hos Lantmäteriet i vart fall, kommunarkivet kanske? Det vore också väldigt intressant att få ta del av mer uppgifter om plankartans tillkomst, naturligtvis framförallt när den gjordes. Vad säger municipalsamhällets handlingar? Jag ställer kosan till kommunarkivet och tar reda på det.

Katrineholm 1880

Jag nämnde i mitt första inlägg att jag tycker att den allra första perioden i Katrineholms historia är lite extra intressant. Problemet är att vi inte vet så mycket om hur samhället växte till de första 20 åren. Vi vet att det 1862 inte fanns något annat än jord- och skogsbruk här, men i och med järnvägens tillkomst, och särskilt när Katrineholm blev knutpunkt mellan västra och södra stambanorna, växte samhället snabbt. 150 invånare 1862 hade blivit till 850 1883! Till sekelskiftet drygt 2800 och vid stadsbildandet 1917 mer än 6600. De första åren är fantasieggande. En ort som växer så det knakar och som ännu inte fått någon som helst stadga. 1883 fick man det i viss mån i och med att Katrineholm då blev municipalsamhälle, men innan dess var samhället bara en förvuxen by inom Stora Malms församling. Hur var det att leva här då?
Det finns en karta från 1880 som visar hur samhället såg ut då. Den är gjord av lantmätaren Raguel Essén. Jag har kopior av den i tre olika versioner, som inte skiljer sig nämnvärt åt innehållsmässigt. Det måste ju finnas ett original, men det har jag inte sett om det inte är en av de två versionerna jag har. Kartan är mycket intressant. Till exempel visar den att samhället är nästan exakt lika stort norr som söder om järnvägen. Jag har alltid fått höra att Katrineholm först växte till norr om järnvägen och sedan söder om den. Det måste i så fall ha varit före 1880. Vad grundar sig det påståendet på? Jag skulle gärna vilja ta del av det.
En annan intressant sak man kan se är krocken mellan den gamla jordbruksbygdens infrastruktur och det nya samhällets. Det man ser är vägarna och gatorna. Essén har ritat gator som man kan gissa inte var byggda, men som planerades. Gamla körvägar syns också som ofta går på diagonalen mot gatunätet. Och så finns där åtskilliga hus som är orienterade efter riktningen på körvägarna, inte gatorna. De flesta ligger dock enligt gatunätet. Här ser man alltså två system som samtidigt tillämpas, men samhällets planerade gator vinner förstås så småningom. Det byggs efter 1880 få nya hus på snedden, kanske inte något? Däremot fanns en del av de gamla kvar väldigt länge. Och åtminstone ett än idag, Djulögatan 21. Jag vet dock inte om det var byggt redan 1880, kartan täcker inte området där huset ligger och jag har f.n. inga andra uppgifter om när det byggdes.
På kartan finns en park inritad, som säkert inte anlades (nuvarande kvarteret Nejlikan) och ett torg på Norr framför järnvägsstationen, det kan man väl tänka sig fanns som en öppen yta för att få rum med hästskjutsar och diligenser. Stortorget är inritat som ett kvarter med tre bostadstomter, alltså inte torg, men enligt Hilding Hjelmberg var det torgförsäljning i västra delen. Framför nuvarande entrén till Kvarnen är inritat en kreaturshandelsplats.
Det är några av husen på 1880 års karta som ännu finns kvar, men inte särskilt många. Järnvägsstationen och gamla hotell Linden förstås, stinsbostaden, huset i korsningen Storgatan-Bievägen (Bievägen 1, pastorsexpeditionen), huset i korsningen Gersnäsgatan och Kyrkogatan (Kyrkogatan 16) och huset Drottninggatan 6. Det er de hele, som danskarna säger. Vi har varit duktiga på att städa bort historien i Katrineholm!
Man kan också se de första byggnaderna till Carl Fredrikssons Träförädling (anlades 1876) som bl a kom att bygga många hus i staden. Och 1878 startade August Kullberg sin grosshandelsfirma i staden.

Katrineholm 1881
Klåfingrig som jag är har jag inte kunnat låta bli att fantisera ihop en karta över Katrineholm 1880. Underlaget är förstås Esséns karta från året. Till det har jag lagt information om vad som var skog och åker som jag hämtat från äldre och yngre lantmäterikartor. Slutligen har jag gissat mig till att gatorna nog inte var så mycket vad vi menar med gator idag, utan mer lands- eller körvägar. Och att tomterna har anslutit till dessa. Vi får ett landsbygdssamhälle med ett 100-tal bostadshus, som alltså rymde ca 800 personer. Man bodde trångt, och många hus som vi nog idag skulle uppfatta som vanliga enfamiljsvillor rymde kanske fyra lägenheter med gud vet hur många boende i varje. Det är kanske inte heller alldeles klart vad som var ett bostadshus då, några av husen som på Esséns karta markerats som bostadshus dyker upp på senare kartor som uthus. Och en del av Esséns bostadshus är synnerligen små. Det hände nog också att man vinterbonade och inredde uthus som bostäder. Det var nog inte i alla avseenden bättre förr. Jag har också gjort kartor från 1877 och 1884 som man hittar på min webbsidas kartdel. min gissning just nu är att kartan ovan som jag påstår visar hur det såg ut 1880 mer speglar situationen 1884.
Tyvärr finns det inga vykort från den här tiden. Vykort med bilder från städer och landskap (topografiska vykort) lär inte har givits ut i Sverige förrän en bra bit in på 1890-talet. Därför får vi använda vår fantasi till att göra oss bilder av hur det kan ha sett ut. Min bild blir rätt lerig och smutsig, korna råmar hundra meter bort, en lite rucklig håla men med sin första industri, ett handelsföretag och mycket framtidsförhoppningar. Det kunde ju inte gärna bli värre…

Hej världen!

Välkommen till Kattneholm! Katrineholm, som storsvenskarna säger, är en liten stad i västra Sörmland med ett spännande förflutet. Här ska vi försöka återskapa en del av detta förflutna.

Så, vad är ramarna? När det gäller staden så startade dess tillblivelse 1862 med att en järnvägsstation anlades här, ganska så exakt mitt i ingenting. Typisk sörmländskt skogslandskap avbrutet av lite gärden, bäckar och sjöar. Inom det blivande stadsområdet bodde ca 150 människor som ägnade sig åt jord- och skogsbruk som de gjort i evigheter utan att något spännande någonsin hände. Men så kom järnvägen. Rallare. Inflytande utifrån. Och inflyttande, människor flyttade in från exotiska platser som Lerbo och Vingåker. Och Närke! Hur skulle detta sluta? Ja, det vet vi inte än. Några milstolpar på vägen är 1883 då orten blev municipalsamhälle och 1917 då staden blev stad. Det har varit kommunreformer på 1950-talet (berörde knappast staden Katrineholm) och på 1970-talet. Kattneholm utvecklas fortfarande och människor flyttar fortfarande hit från än mer exotiska platser än Lerbo och Vingåker. Det finns mycket att berätta om denna plats, denna prick i universum. Jag tror att det är bäst om vi tar det pö om pö.

Ramarna för webbplatsen då. Här kan du som vill diskutera Katrineholms historiska utveckling göra det. Själv är jag särskilt intresserad av om du har information om de bilder jag lagt ut, eller vet något om när husen i staden byggdes (jag kommer senare att lägga ut det jag vet om det). När det gäller det senare är jag själv mest intresserad av tiden fram till bildandet av municipalsamhället. Och det är förstås för att vi vet så lite om det.

Ja men, då kör vi väl igång! Frågor på det?

Roger