Är Katrineholm byggt på gammal sjöbotten?

Nej, är mitt lite provocerande svar, korta versionen. Provocerande, för det sägs ofta att så är fallet. Alla möjliga förhållanden förklaras med denna tänkta bakgrund. Men jag tror (OK, jag tänker inte säga att jag 100 % säkert vet) inte att så är fallet.

Frågeställningen har ett mindre inbyggt problem i sig. Vad menas med ”sjöbotten”? Jag har hört påståenden om att Näsnaren en gång i tiden nått upp i staden. Och är det vad som menas, då är jag rätt säker på att det är fel. Möjligen kan det ha handlat om en översvämning vid något enstaka tillfälle, men då måste sjön ha stigit flera meter för att nå staden. Om man däremot menar att staden är byggd på gammal havsbotten, då är det helt korrekt. Hela Mellansverige har legat under havet, och Katrineholmsområdet stack upp sitt yrvakna, och blöta, huvud för sisådär 8000 år sedan. Men det har alltså området gemensamt med stora delar av Sverige (även om det skett vid lite olika tider).

Varför är jag så skeptisk? Jo, för jag vet inte om något belägg för påståendet. Medan kartor tillbaka till 1600-talet visar en kontur på Näsnaren som inte särskilt mycket avviker från dagens. De skillnader man kan se, och de är inte särskilt stora, beror troligen mest på vanlig igenväxning, inte på att ytans läge ändrats. OBS att kartutdraget nedan har norr åt vänster.
Stora Malm 16XX, detalj

Man kan följa sjön på kartor från 1800- och 1900-talen också och ha samma goda överensstämmelse med moderna dito. Jag gissar att sjön sänkts i syfte att vinna odlingsmark, det har många (nästan alla?) slättsjöar i trakten utsatts för. Men av kartorna att döma har det inte inneburit några mer omfattande landvinningar.

Kan det vara så att man menar att Näsnaren var större innan de första kartorna med hygglig precision togs fram 1600-talet? Då undrar jag verkligen vad man kan ha för grund för det. Det skulle kunna finnas texter, eller för all del kartor, som beskriver något sådant, det utesluter jag förstås inte. Men då skulle det vara intressant att få ta del av det materialet. Och jag har mina tvivel…

Men. Det finns en möjlighet, ett halmstrå. Det finns en sänka i staden som ligger lägre än omkringliggande mark. Det är området mellan sjukhuset, Vasavägen-Eriksbergsvägen, Trädgårdsgatan och åsen lite grovt skissat. Här bör det ha varit sankt, och att det verkligen var det kan jag själv intyga. Jag växte upp nära Sveaplan (eller Gärdet som vi sa), och där var det rejält blött vissa tider. Innan Katrineholmsån (eller Slaskgraven som den oftast kallas) fördjupades bör området ha varit så blött att det mycket väl kan ha stått vatten där tidvis. Men man ser inga sjöar på kartorna. På storskifteskartan från 1812 är ett område markerat med 132 och det beskrivs som: Den större Hagen med et Kärrdrag beväxt med Björk men mäst med Ahlskog och af godt bete. Inte direkt en insjö, men lite fuktigt. Ett mindre område, 941, som gränsar till 132 beskrivs som: En liten äng af Kärrvall. Områdena motsvarar Sveaplan och kvarteren närmast västerut, Gäddan, Mörten, och halva Flundran och Siken. Så 1812 var här ingen sjö, och inte senare heller. Den som menar att Katrineholm är byggd på gammal sjöbotten får gärna tala om vad det är grundat på (t ex om det är nämnt i någon bok eller så). Ett annat men än mer osannolikt halmstrå är partiet väster om Talltullenrondellen, där det varit en mosse innan hyreshusen byggdes. Och för all del har det varit en mosse med sporadisk vattenspegel på planen mellan Södra skolan och Tallåsskolan. Men det kan väl ändå inte vara det som avses?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>