Torghuset, en demokratifråga?

Frågan om vi ska ha ett hus på torget eller inte är naturligtvis en stadsbyggnadsfråga i första hand. Men finns det inte en allvarligare demokratifråga gömd här också?
Vi har en lagstiftning som ger kommunen rätt att ensam besluta om detaljplaner och bygglov. Modellen bygger på att besluten om medborgarnas stadsmiljö ska fattas nära medborgarna, och det är förstås bra.
Men för att det ska vara någon mening med att lägga besluten hos kommunerna av det skälet, måste ju medborgarna kunna påverka besluten på något sätt. Tanken är att det ska ske vid de allmänna valen. Vi väljer då företrädare som den kommande mandatperioden får vårt förtroende att fatta beslut i de mest skilda frågor. När sen valet är avgjort är medborgarna åskådare, och de valda företrädarna har allmakt. Tycker vi inte om hur de beslutar kan vi väga in det när vi ska rösta nästa gång, och välja bort de misshagliga. Så är det tänkt.
Frågan om mandatet ställs på sin spets när ett beslut ska fattas som inte går att göra ogjort. Det blir då särskilt viktigt att säkerställa att det verkligen finns en majoritet av medborgarna bakom besluten.
De som nu har majoriteten i kommunfullmäktige gjorde före valet i höstas ingen hemlighet av vad man ville när det gäller torghuset. Men man såg också noga till att inte gå in i debatt i frågan. Och när väljarna skulle rösta skulle de väga husfrågan mot alla andra stora frågor.
Hur många av Katrineholmarna anser sig ha röstat på nuvarande majoritet i avsikt att ge dem mandat att bygga torghuset? Min gissning efter att under hösten ha pratat med många och följt insändarsidan i KK noga, är att det är ganska få. Har då våra valda företrädare fått mandat att besluta om ett bygge? Ja, enligt lagen har de det. Men har de fått det ur ett demokratiperspektiv?
Jag har börjat fundera på om nuvarande ordning behöver justeras. Det kanske borde finnas en regel om att större privatiseringar av det lagen kallar allmän plats (parker, gator och torg), kanske större privatiseringar av vår allmänna egendom överhuvudtaget, skulle kräva ett positivt resultat i en folkomröstning, eller något motsvarande säkerställande av medborgarnas åsikt. En folkomröstning kan samordnas med ett allmänt val, och är då en överkomlig insats. Vi kanske ska hjälpas åt med att få med frågan vid nästa översyn av plan- och bygglagen, som väl kommer ganska snart?