Fastighetsbildning

Fastigheter nybildas och ombildas genom myndighetsåtgärden fastighetsbildning.

Fastighetsbildning

Skiftena är en form av fastighetsbildning så vi kommer nu obönhörligen in på detta inte helt enkla område. Fastighetsbildning är att tillverka nya eller förändra gamla fastigheter. Så länge vi haft fastigheter måste vi därför ha haft fastighetsbildning. Det kan alltså handla om typ tusen år, men hur den varit reglerad längre tillbaks i tiden vet vi inte så mycket om. Reglerad har den nog varit eftersom fastigheterna och ägandet alltid haft så stort värde. Möjligen ska vi i framställningen skilja på modern och historisk fastighetsbildning, ja, jag tror vi gör det.

Modern fastighetsbildning

Idag regleras förändring av fastigheter i fastighetsbildningslagen. Den kom 1972, arm i arm med jordabalken. Enligt fastighetsbildningslagen (FBL) finns det summa fyra sätt att fastighetsbilda på nämligen:

Fastighetsreglering, som innebär att en fastighet ombildas, eller förändras. Ett vanligt fall är att mark tillförs eller fråntas fastigheten, ett annat att ett servitut bildas eller ändras. En fastighetsreglering kan vara pytteliten och avse någon enstaka kvadratmeter, men våra allra största lantmäteriförrättningar är också fatighetsregleringar (omarronderingar), då kan tusentals markägare och tiotusentals hektar beröras.

Avstyckning, då nybildas en fastighet genom avskiljande från någon annan. En tomt delas i två, eller ett jordbruk delas upp, eller en sommarstugetomt avstyckas från en jordbruksfastighet. Storleken har, som bekant, ingen betydelse.

Sammanläggning, då gör man tvärtom mot avstyckning. Två (eller flera) fastigheter läggs ihop till att bilda en ny. Ofta kan man välja förfaringssätt. Om man köper till en bit mark kan man begära att få den avstyckad från och sammanlagd med sin egen fastighet, eller så kan man begära om att få den överförd genom fastighetsreglering. Resultatet ser ytligt sett lika ut, men är det inte. Men det släpper vi här.

Klyvning, det är då flera personer är delägare i samma fastighet och begär att andelarna läggs ut som egna fastigheter. Det är en rätt komplicerad och dyr historia så oftast väljer man att göra samma sak genom avstyckning. F.ö. rätt lik det gamla skiftet ("individualisering av äganderätten").

Det er det hele, som dansken säger. Ja, jag kunde kanske ha nämnt möjligheten med gemensamt arbete, men det är himla ovanligt och enligt mitt förmenande inte fastighetsbildning även om det regleras i samma lag. Möjligen, kanske, är det värt att nämna fastighetsbestämnning som också regleras av FBL och är något vanligare. Men det är inte heller fastighetsbildning, absolut inte.

Det finns i FBL regler om huruvida en önskad fastighetsbildning är tillåten eller inte. Man brukar tala om lämplighetsvillkor och skyddsregler. Lämplighetsvillkoren gäller alla typer av fastigheter och handlar om sånt som att fastigheterna som berörs ska vara lämpligt utformade, ha tillgång till behövliga vägar mm, och att gällande planer och andra markanvändningsreglerande bestämmelser (typ om naturreservat) ska följas. Skyddsreglerna är till för att värna jord- och skogsbrukets och fiskets behov. Sverige har en jämfört med många andra länder rätt långtgående styrning av vilken fastighetsbildning som är tillåten, och det har delvis sin bakgrund i andra världskrigets erfarenheter när det gäller livsmedelsförsörjning. Det pågår forskning för att utreda om den reglering vi har (sedan 1972) är relevant idag.

Historisk fastighetsbildning

Ja, nu blir det svårt. Jag är absolut inte någon expert på historisk fastighetsbildning, ändå vet jag förmodligen mer om det än 99,95 % av Sveriges befolkning, men det beror mer på att så många vet så lite. Vi har nämnt skiftena, storskifte, enskifte och laga skifte. De känner vi bra till, trots allt är de bara några hundra år gamla. Det var olika regler förknippade med dem, som jag nämnt, men de syftade till ungefär samma sak. Tidigt fanns det också behov av att byta mark mellan olika ägare eller byar, så ägoutbytet är också en gammal företeelse. Ägoutbytet är en föregångare till fastighetsregleringen som ni förstår.

Det finns också en del ännu äldre skiften som vi vet ganska lite om. Solskifte, tegskifte, hammarskifte och fornskifte. Solskifte lär ha haft att göra med att de utbrutna skiftena lades ut i samma ordning som solen hade och är nämnt i Upplandslagen. Någon kanske vet mer om det. Hammarskifte och fornskifte vill jag bestämt minnas att inte en människa vet vad det är.

Gränser har vi alltid bråkat om, så nog gjordes det en del gränsbestämningar tidigt. Jag har för mig att det finns regler om det från 1600-talet, men då var det inte några lantmätare inblandade utan det styrdes från tinget. Gränsbestämning var föregångare till dagens fastighetsbestämning som ni nog förstår.

Hemmansklyvningar har vi också alltid hållit på med, delvis till maktens förtret. Bonden dör och alla arvingar ska ha sin del, klart att hemmanet måste delas! Men i alla tider (åtminstone sedan 1400-talet) har makten försökt sätta käppar i hjulet för det. Skälet till denna illvilja har varit att skatteunderlaget minskar om hemmanet blir för litet, och skatteunderlag har alltid intresserat staten.

Ägostyckningar är ett liknande begrepp. Jag vet inte hur länge det har funnits, men 1896 kom i alla fall en lag om bland annat hemmansklyvningar och ägostyckningar. De är, eller blev då kanske, varandras motsatser. Vid en hemmansklyvning utgick man från ett antal delägares andelar i en fastighet och delade den så alla fick varsin del motsvarande andelen i den ursprungliga fastigheten. Vid en ägostyckning delade man fastigheten enligt önskemål, och åsatte andelar, dvs mantal, efter vad det råkade bli.

I slutet på 1800-talet kom också en lag om en förfärlig företeelse, frågan är om det inte var i samma lag som nämndes ovan. Jordavsöndringarna, som i och för sig hade funnits länge, kanske i all evig tid. En avsöndring var ett köp av en bit mark som direkt kunde registreras som en fastighet. Kraven på underlaget för registreringen var från början mycket lågt ställda, ökades så småningom (1917 kom krav på karta gjord av lantmätare) men det hjälpte inte så till slut togs möjligheten bort. Resultatet har blivit en kategori fastigheter som man ofta vet väldigt lite om, till exempel var de ligger eller var gränsen för dem går. Jag tror det är möjligt att minska krånglet kring fastighetsbildning en del och flytta över makt från myndigheterna till medborgarna, men bevare oss för avsöndringsinstitutet!