Här är en länk till Erik Åhrbergs beskrivning av gränsrösena i samband med 1791 års rågångsförrättning. Min text är en tolkning av handskriften och kan naturligtvis innehålla fel.
4 Kungsstaven. Kallades Pjäckkärrs- eller Lillängsstaven av Åhrberg 1791. Namnet Kungsstaven förekommer redan 1684, men Åhrberg gillade visst inte det. Inte enkel att hitta, jag tyckte det var bäst att gå hit efter kompass från vägen till Gölstugan. En spång över en liten rändel på slutet leder direkt fram mot röset. Synnerligen vackert röse med mycket vällagd skolning, på en liten bergknalle.
3 Hällviks stav kallas den äldst, Åhrberg kallar den Tyfmosse stav. Tyfmossen skulle väl antagligen idag kallas Tjuvmossen, men jag hittar inget belägg för det. Den gula käppen visar ett det handlar om ett levande gränsmärke som används fortfarande, det gäller f.ö. alla dessa. Med hjälp av de gula käpparna går det bra att följa gränsen söderifrån, från Vännevads hällväg. Besvärlig skog i början, men det blir bättre längre norrut. Bör nog besökas under våren pga tistlar och elände.
2 Stenbäcksstaven. Ca 50 meter söder om Vännevads hällväg, märkligt inklämd mellan två halvstora flyttblock. Terrängen är rätt besvärlig, men det är å andra sidan inte särskilt långt från vägen. Rejäl och vällagd skolning.
Från Tefälle röse till Gåsesten
Vidare norrut på gränsen mellan Västra Vingåkers och Floda socknar. Här är grunden för redovisningen en rågångsförrättning berörande Gropptorps och Hissjö byar från 1787, med samma lantmätare i farten som ovan, Erik Åhrberg. Förrättningen baseras på en dom 15 juni 1787 i Kongl. Riddare Syne Rätten.
7 Ryttaretorpsstaven, väljer jag att kalla den. Ligger mycket lättillgängligt alldeles söder om och bara några tiotal meter in på den lilla vägen som går mot öster strax norr om idrottsplatsen. Här kan man också väster om det fina femstenaröset se en gammal sträckning av stora vägen. Namnet har jag satt av att det i förrättningen anges att den ligger No om Gropptorps ryttartorp, vilket vad jag förstår inte finns kvar.
6 Tefälle röse behandlas redan här. Vid denna förrättning byggdes nämligen det ringröse som beskrevs i förrättningen 1792. Före dess verkar det ha stått ett fyrkantigt röse på platsen, enligt en förrättning från 1756.
Gränsen mellan Västra Vingåkers och Floda socknar
Från Lilla Skjuren till Tefälle röse
Nedan beskrivs var några vackra gränsmärken, flertalet femstenarör, ligger på gränsen mellan Katrineholms och Vingåkers kommuner, strax NV Katrineholm. Jag påstår att i vart fall för den här trakten är dessa gränsmarkeringar ovanligt ståtliga, tillkomna på 1700-talet och still going strong. Men delvis rätt otillgängligt belägna.
Att de är särskilt tjusiga har inte att göra med att det rör sig om en kommungäns, begreppet kommun var inte uppfunnet på 1700-talet. Inte heller att det är, och var, en sockengräns, dessa markerades inte särskilt. Gränsen är markerad som gräns mellan egendomar. Det var helt enkelt ambitiösa lantmätare som propsade på att de centrala direktiven om markering av gränser skulle följas. Och det var markägare som var beredda att bekosta monumenten. Man ska ha i minnet att lantmätaren på den här tiden var enskild företagare och beroende av att hålla sig väl med kunderna, även om hans beslut var myndighetsbeslut.
Den ambitiöse lantmätaren hette här Erik Åhrberg och 1791 genomförde han en rågångsförrättning på platsen, dvs redde ut var exakt gränsen mellan Hissjö och Vännevad gick. Under förrättningen gick den församlade skaran längs gränsen, rösena restaurerades och Åhrberg beskrev dem. Dessa hade förmodligen (jag har inte kollat upp det än) tillkommit vid 1756 års storskifte, baserat bl a på en karta över Hissjö by från 1711.
Utdrag ur ekonomiska kartan, 9G9d Gropptorp, och några till
0 Lilla Skjuren. Jag har inte varit ute på ön (ska försöka i vinter på isen), men anar att där inte finns något röse utan att det är ön i sig som är gränsmärket. Vi får väl se.
1 Göranstorpsstaven. Hit är det inte så lätt att ta sig. Man får antingen gå västerifrån via Göranstorpsängen eller norrifrån längs gränsen, som är snitslad. Promenaden bjuder på snår (bl a nässlor) och ris hur man än gör, jag tror att norrifrån på våren är bäst. Eventuell skolning är under jord, men av beskrivningen att döma är det väl kanske ingen.
5 Bondängsstaven. Fem bastanta stenar i skogskanten OSO Svartån. Man får gå eller cykla från allmänna vägen ca 500 m fram till en rändel som vägen korsar, sen kan man följa kanten av den till fots fram till skogen, som är rätt öppen här. Bilden är tagen i april 2015, april är en bra tid att besöka gränsrösen då vegetationen är lägre.
6 Tefälle röse. Mer av ett röse än en gränssten, även om det också är en gränspunkt. Riktigt gammalt. Ligger bara några meter ifrån ett privat hus, så stor hänsyn krävs vid ett besök. Röset ska inte förväxlas med den visare som står en bit i riktning mot åkern i OSO. Ganska besvärlig att nå pga angränsande tomtmark, men det går via vägen norrifrån, åkerkanten och branten, strax söder om själva gränsen. Röset kallas äldst Stavtorps stav, Västra Stavtorp är ett äldre namn på Tefälle. Namnet blir ju en tautologi, Tefälle röse låter häftigare.
Utdrag ur Ekonomiska kartan 9G9d Gropptorp
8 Har inget namn, inte heller något av mig påhittat. Jag är inte säker på att det funnits något röse här, enligt förrättningen (som citerar domen) går gränsen utefter vägen till där "Gropptorps och Backa hagar gränsa tillsammans".
9 Gåsesten, ett mäktigt flyttblock som ses från stora vägen. Ett av några sådana geologiska märkligheter som använts som gränsmärken i våra trakter. Lätt att hitta och lätt att nå. Ligger ett trettiotal meter NO om vägen ungefär mittemot skylten till Målka
