Sörmländsk lantmäterihistoria

Först lite om hur jag lagt upp det hela. Som bakgrundsmaterial finns en databas över samtliga (hoppas jag) i länet 1900-1995 verksamma lantmätare, 182 stycken! Basen innehåller namn, tjänst, tjänstgöringsplats, börjat, slutat och kommentar om osäkerheter i uppgifterna. Jag har också i en pärm samlat excerpter, kartor över distriktsindelningar mm. Mitt källmaterial har framförallt varit SFS (distriktsindelning), Svenska Lantmäteriet 1628 - 1928 (lag- och organisationsutveckling), Sveriges Lantmätare 1640 - 1900, Sveriges Lantmätare 1900 - 1970, Svenska Lantmäteritidskrift 19XX - 19YY, SLF:s matriklar 1910 - 1950 samt 1936, 1952 och 1964 (samtliga för biografiska uppgifter) med mera, med mera.

Texten nedan är upplagd parallellt kronologiskt och geografiskt. Tid och rum hand i hand med andra ord. I stort sett har jag följt decennierna, men anpassat mig till de större omorganisationerna 1921, 1948 och 1972.

Texten var från börjad interfolierad med en mer allmän beskrivning av Lantmäteriets utveckling under tidsperioden. Den är nu separerad och kan läsas här. Det kan finnas en poäng med att läsa det följande parallellt med den allmänna historien.

Som ses nedan tröt orken när jag kom fram till 1970-talet. Från denna tidpunkt finns inte mycket skrivet om organisation, arbetsuppgifter och lantmätarna själva. Kanske, kanske tar jag upp det här igen och fortsätter.

1Kronologisk och ortsvis beskrivning

1900-1909

Länskontoret

Axel Wilhelm Lodén var sedan 1886 förste lantmätare och följdes efter sin pension 1901 av HR Linder. Johan Vilhelm Ström, som kom att verka under ca 40 år i det sörmländska lantmäteriets tjänst, var auskultant hos Lodén vid seklets början. Under en del av 1909 fungerade Alf Hedman som Linders medhjälpare, den Hedman som dyker upp senare i historien i Katrineholm. Hedman blev för övrigt själv så småningom överlantmätare i Östergötland.

I september 1909 avgår även Linder med pension och ersätts av Gustaf Indebetou som var förste lanmätare/överlantmätare under nästan 20 år. Det blir Indebetou som får nöjet att lägga upp jordregistret i Nyköping.

Nyköping

Det fanns ingen distriktsindelning, men lantmätarna måste ju bo någonstans och lär väl ändå främst ha verkat inom sitt närområde. I Nyköping var från 1905 och till omorganisationen 1/1 1910 Johan Wilhelm Ström vice kommissionslantmätare. Jag kan inte säga vad Ström gjorde mellan det att Lodén gick i pension och 1905. Ström förefaller inte ha haft någon medhjälpare eller auskultant före 1910 (fanns det inga?).

Eskilstuna

I Eskilstuna finner vi sedan 1899 kommissionslantmätaren Oscar Bernhard Déhn. Liksom Ström i Nyköping är han kvar på sin post till omorganisationen 1910. Déhn har dock en medhjälpare, nämligen LEV Bergström, som från 1909 tituleras auskultant.

Katrineholm

Faktiskt finns det en vice kommissionslantmätare även i Katrineholm under seklets första decennium. Tor Hjertquist verkar här åren 1908-09. Han blev så småningom distriktslantmätare i Skara.

En annan lantmätare verksam i trakten är Ernst Samuel Govert Indebetou, kommissionslantmätare och farbror till Gustaf Indebetou som snart skall bli förste lantmätare. ESG beviljas dock avsked med pension några år innan, 1905. Han bor på Gäringe i Vingåker och kommer liksom brorsonen från Forsa.

Den bekante kommissionslantmätaren Raguel Essén ska vi inte heller glömma. Han bodde ju i Tomastorp, Julita. Känd från TV (Famna livet) och litteraturen (hans egna berättelser). Enligt SLF:s matrikel vikarierar under 1909 för Raguel hans son Harald Essén, då medhjälpare och auskultant. Raguel fick avsked 1908, han blev då 70 år gammal.

Övriga

Det behövs faktiskt en Övriga-rubrik också, jag har inte lyckats placera alla.

Arvid Torvald har arbetat i Sörmland någon gång i seklets början, men var och med vad? Hur som helst, Torvald blev sedermera dlm i både Järnskog och Örebro.

OA Strömvall var kommissionslantmätare sedan 1880 men hade den här perioden adress till ett sjukhem i Stockholm och var därför troligen inte verksam i länet. Om han nu var sjuk var det i alla fall inte värre än att han kunde hjälpa till vid generallantmäterikontoret med att granska kartrenovationer från 1905 och framåt.

En vice kommissionslantmätare vid namn Gustaf Herman Samuel Aspling var verksam i länet fram till just år 1900. Han blev senare dlm i Askersund.

1910-1920

Nu (1/1 1910) blev länet indelat i två distrikt, Nyköpings och Eskilstuna. Gränsen gick mellan Eskilstuna och Strängnäs nuvarande kommuner å ena sidan och Vingåker, Katrineholm, Flen, Nyköping och Gnesta kommuner å den andra. Observera att länet vid denna tid var något större än nu, gränsen mot Stockholms län gick något längre österut.

Länskontoret

Vid Länskontoret hade nyss Gustaf Indebetou anlänt från Kalmar och tillträtt som förste lantmätare och han fanns kvar perioden ut. Hedman hade 1909 flyttat över till distriktet och på sommaren 1910 kom en herre vid namn Johan Gunnarsson till kontoret för att arbeta med att lägga upp jordregistret. Han tröttnade tydligen på detta för han flyttade 1912 eller 1913 till Göteborg för att 1920 bli distriktslantmätare i Uddevalla. Inte blev han ersatt heller så man kan ju undra vad han egentligen uträttade. Ändock uppnådde Gunnarsson rang och värdighet av dlm i Munkedal med tiden.

Nyköping

Den förste distriktslantmätaren i Nyköping blev Hans Bernhard Lysell. Han dog 1919 då han tillfälligt ersattes av Carl Axel Forsbäck. 1920 fick distriktet en ny chef som bara skulle bli kvar några år, KO Thanner. Ström blev kvar till 1914 då han flyttade till Eskilstuna, men nu som extra lantmätare under Lysell. Den nämnde Forsbäck kom till distriktet sommaren 1910, först som Ströms auskultant, senare under 1920 som Thanners dito, med undantag av när han alltså fick hoppa in och tillfälligt ersätta Lysell 1919. Forsbäck fick sedan tjänst som dlm i Malung. 1910-1913 går Alf Hedman över från länskontoret till distriktet som Ströms auskultant innan han 1914 går in som tf extra lantmätare efter Ström. Han blev kvar i Nyköping ytterligare två år, och hann skaffa sig en auskultant vid namn Patrik Mogensen (under 1915). Under 1911-1912 hade Lysell VS Brodde som auskultant. Brodde avancerade till assistent vid länskontoret i Härnösand. Under 1913 var BF Sandelin, som slutade som dlm i Askersund, auskultant åt Lysell. Sommaren 1913 dök Nils Enéll upp för första gången i länet som auskultant åt Lysell och blev kvar i Nyköping till 1920. Enéll krönte sin karriär som dlm i Karlskrona. 1916 kom en ny ordinarie extra lantmätare vid namn OA Bergström, verksam särskilt inom Oppunda och Villåttinge härader. Även han blev bara kvar i två år, till 1918, varefter han övertog Säffle distrikt. Under något år hade han en auskultant vid namn CF Boijsen som han tog med sig till Säffle. Boijsen blev senare dlm i först Älvdals övre och senare Ronneby distrikt. Perioden avslutades med att Arvid Gyllenbåge gör sin entré i länet som extra lantmätare i Nyköping. Ett ur personalsynpunkt synnerligen händelserikt (rörigt?) decennium i Nyköping. Varför blev så många kvar så kort tid?

Inom Nyköpings distrikt fanns även en lantmätare med särskilt ansvar för municipalsamhällena och Katrineholm. Alf Hedman dyker upp på den posten 1916 som extra lantmätare. Han får en auskultant vid namn PE Malmström som blir kvar ca ett år. Malmström tycks ha varit duktig, han fick senare totalt 3 distrikt samt hann vara bölm i Gävle. 1917 eller 1918 får Hedman en ny auskultant vid namn Gunnar Tydén som liksom Hedman är kvar perioden ut.

Eskilstuna

I Eskilstuna blev Déhn kvar till sin död i oktober 1913 men med titeln distriktslantmätare. 1914 ersattes Déhn av bekante Ström från Nyköping, som nu fick chansen att avancera till distriktare och som tydligen trivdes med den nya orten, för han blev kvar i 25 år.

Ström övertog Déhns auskultant NB Ekstam som 1912 ersatte Bergström och som blev kvar perioden ut. Under 1914 gjorde Gunnar Frigell som senare blev dlm i Kristianstads norra distrikt ett inhopp som auskultant och 1915 började BSSS Strömer som auskultant och blev kvar perioden ut.

Övriga

Bernhard Hulander, senare dlm i Smedjebacken, någonstans i länet någon gång mellan 1911 och 1921.

OA Strömvall avled 1915.

1921-1929

Länskontoret

Indebetou, som började som förste lantmätare 1909, satt kvar som överlantmätare till sin död 1928. Denne efterträddes under våren av Ernst Petrelius, tidigare dlm i Mjölby, som skulle bli kvar till 1946.

Indebetou var ensam lantmätare på kontoret. Samtidigt med Petrelius, 1928, började en extra lantmätare vid namn Gerog Sundblad, men denne blev bara ett år gammal på posten. Han avancerade senare till posten som dlm i Västervik. Han ersattes av Magnus Holmbäck som 1929 fick en tjänst som extra assistent.

Nyköping

Nyköpings "nya" distrikt kom att omfatta nuvarande Nyköpings kommun inklusive Torsåker och Björkvik, men exklusive Vrena och Husby-Oppunda socknar samt nuvarande Oxelösunds kommun.

Vid periodens inledning var Thanner distriktslantmätare. 1924 for Thanner sin väg för att bli ölm i Jönköping. Han ersattes av Gustaf Willén som blev långvarig på posten, 25 år. Willén var aktiv och skrev bl a en handbok/lärobok som behandlade markering av gränser, jag minns hans noggranna beskrivning av hur en råsten skulle huggas som en stympad pyramid.

Gyllenbåge efterträddes av inte mindre än tre extra lantmätare, GVM Pauli som var kvar ca ett år (Pauli blev småningom dlm på Öland), Oskar Rådberg som blev kvar i ca två år (och som senare kom att besätta totalt tre dlmtjänster i Norrbotten) och NB Ekstam som kom från Eskilstuna och som blev kvar i Nyköping till 1928. Pauli efterträddes av Björn Dillner som blev staden trogen till 1928 för att tio år senare blir dlm i Ystad och Rådberg av Tor Åberg som bara stannade något år. Åberg ändade sin karriär som dlm i Arvika. 1924 dök Nils Ingman upp och stannade ett år. Denne Ingman gör senare karriär inom RAK som förste statskartograf och byrådirektör. 1925 kom Harald Andersson (senare dlm i Fors och Klippan) som stannade två år till 1927. Efter Andersson kom Gunnar Dahl som blev kvar till 1929 då icke obekante Hjalmar Österberg gör sin entré som extra lantmätare. Dahl far vidare för att bl a hinna med att bli dlm i Nora och Lindes och Nora distrikt. Ett turbulent decennium med andra ord. Kontentan är att under större delen av 20-talet har Nyköping tre extra lantmätare, Dillner och Ekstam under rätt många år och så ett ständigt bytande på den tredje posten. Den ökande mängden extra lantmätare beror på att systemet med auskultanter upphört.

Eskilstuna

Eskilstuna distrikt hade inte alls krympt så mycket som Nyköpings i och med omorganisationen. Det var endast den östra delen av nuvarande Strängnäs kommun, dvs Selebo härad, som kom att föras till Gnesta distrikt.

Eskilstuna hade det lugnt nu på distriktslantmätarfronten i det att Ström satt kvar.

Strömer övergick till tjänst som extra lantmätare i och med omorganisationen. Han blev kvar till 1925 och ersattes av Torsten Holm som stannade i två år till 1927. Holm blir 1938 dlm i Linköping. 1927 kom PEH Pehrsson som även han stannade i två år till 1929. Denne Pehrsson, som inte återfinns i Svenska Lantmätare 1900-1970, arbetade under sin tid även åt Flens distrikt. 1928 började Dag Hannertz som extra lantmätare, han blev kvar till 1929 även han och blev senare tredubbel dlm.

Katrineholm

Nu hade alltså Katrineholm fått sitt eget distrikt. Det hade en något underlig form i det att Floda socken hörde till Flens distrikt, dvs områdena omedelbart norr och t o m nordväst om staden sköttes från Flen! För övrigt bestod distriktet av resten av nuvarande Katrineholms kommun utom Björkviks socken samt nuvarande Vingåkers kommun.

Distriktslantmätare blev från början Alf Hedman som alltså var kvar i staden från sin tidigare tjänst som extra lantmätare. Hedman var dock bara kvar till 1925, då Oscar Ernfeldt tillträdde. Hedman hade brått för han skulle bli ölm i Östergötland som redan nämnts. Ernfeldt blev dock kvar i över 20 år.

Tydén är kvar ytterligare ett år som extra lantmätare till 1922. Därefter förefaller Ernfeldt få klara skivan ensam. Ett något magrare distrikt än Nyköpings, uppenbarligen.

Flen

Flens distrikt hade som sagts en något underlig form i väster i det att distriktet omfattade Floda socken. För övrigt bestod distriktet av nuvarande Flens kommun samt Vrena och Husby-Oppunda socknar.

Distriktslantmätare var från starten Arvid Gyllenbåge som kom att bli nästan 25 år på tjänsten.

Under en period 1927-1929 fick Gyllenbåge hjälp av extra lantmätaren PEH Pehrsson som delades med Eskilstuna distrikt och från 1929 delas Hjalmar Österberg (också extra lantmätare) med Nyköpings distrikt.

Gnesta

Även Gnesta blev alltså eget distrikt från 1921. Distriktet kom att omfatta Nuvarande Gnesta kommun utom Torsåkers socken, nuvarande Trosa kommun, östra delen av nuvarande Strängnäs kommun samt delar av nuvarande Södertälje kommun (Selebo och Hölebo härader).

Tf distriktslantmätare från starten blev Nils Enéll till 1923, tidigare auskultant i Nyköping. Han ersatte de första åren Oscar Thorén som då var tjänstledig. Denne trädde i tjänst 1923 och satt kvar perioden ut.

Under 1923 hade Thorén hjälp av extra lantmätare Sigurd Hanström (så småningom dlm i Hudiksvall). 1927 uppträder i Gnesta en viss extra lantmätare Sven Forsselius. Han är bara kvar i Gnesta till 1928, men vi får höra mer talas om honom.

Övriga

Henning Hernestedt någonstans i länet någon gång mellan 1927 och 1938.

1930-1939

Länskontoret

Hela trettiotalet sitter Petrelius kvar som överlantmätare. 1930 slutar Holmbäck som extra assistent, han blev senare dlm i Hede och i Härjedalens distrikt, och han ersätts 1931-1932 av extra assistenten JA Hedström. Denne ersätts i sin tur av extra assistenten Ragnar Wennersten under perioden 1933-1934. 1933 börjar på länet extra lantmätarna Gösta Höglund och Olof Schödin, men jag vet inte var de var placerade. Länskontoret? Hur som helst, 1935-1936 finner vi PT Westman som extra assistent, han går vidare till Nyköpings distrikt, och 1937 börjar Åke Garfors som extra assistent med befordran till assistent 1938, samma år som han slutar vid länskontoret. Våren 1939 inträder Olof Schödin som assistent för att bli kvar ett antal år.

Nyköping

Willén sitter stadigt som distriktslantmätare.

Kvar under några år till 1932 finns också Österberg som extra lantmätare, delande sin tid med Flens distrikt. Inte förrän 1937 får distriktet en ny extra lantmätare, och det är Westman som kommer från länskontoret för att stanna till 1939. 1932 till 1937 skulle alltså Willén ha varit ensam, jämför med början av tjugotalet då man var fyra lantmätare i Nyköping. En osäkerhet är dock ett antal lantmätare som jag ännu inte kunnat placera rätt i tid och rum. Westman efterrtäds hur som helst en kort tid (till mars -39) av Garfors som delar sin tid med Flen.

Eskilstuna

Ström sitter kvar som distriktare till sin pensionering 1939. Ström, som dog först 1961 vid 88 års ålder, efterträds av Zeibrant (Zäta kallad) Norman, som även han kom att sitta drygt 20 år.

1930-1932 återfinner vi Henry Näslund som extra lantmätare i Eskilstuna. 1933 gör Lars Ljunggren (som kom från Flens distrikt) och 1936 Harry Wingren kortare gästspel som extra lantmätare.

Katrineholm

Ernfeldt sitter förstås kvar som distriktslantmätare perioden ut.

Åke Garfors börjar 1939 som extra lantmätare.

Flen

Gyllenbåge fortsatte som distriktslantmätare perioden ut.

Hjalmar Österberg delade sin tid mellan Flen och Nyköping som sagt var till 1932. 1930 hade en ny extra lantmätare tagit plats i Flen, Birger Bucht, och han blev kvar till 1933. Under 1931 fanns även Lars Ljunggren på plats som extra lantmätare, så under en begränsad period var distriktet välbesatt. 1934 kom det dessutom två nya herrar, Lars Lejdström och Hans Lundström som blev kvar till 1938 respektive 1936.

Arne Arodell tar tjänst som aspirant vid distriktet 1938 och stannar i två år.

Gnesta

Thorén var kvar på sin post som distriktslantmätare till 1935, då han avled?. Han ersattes tillfälligt av Wennersten som kom från länskontoret, men i september kom Nils Nelzén som ny ordinarie distriktslantmätare, och han kom att stanna så länge distriktet bestod.

1930 och 1933 dök CB Svenson upp som extra lantmätare vid två olika korta tillfällen. För övrigt skulle alltså distriktslantmätaren ha varit ensam.

Övriga

Åke Garfors är extra lantmätare någonstans i länet från juni -31 och via 1936.

Hernestedt, se ovan.

Bertil Hjelm någonstans i länet någon gång mellan 1932 och 1946.

Gösta Höglund extra lantmätare någonstans i länet från maj -33 via 1936.

Olof Schödin extra lantmätare någonstans i länet från maj -33 via 1936.

Sven Forsselius extra lantmätare någonstans i länet via 1936.

1940-1947

Länskontoret

Petrelius är kvar till och med augusti 1946, lagom över kriget. Därefter tillträder en person som en del av dagens personal minns, nämligen Sven Forsselius. Han kom nämligen att bli kvar i drygt 20 år. Från 1909 till 1967 hade lantmäteriet i Södermanland alltså endast tre förste lantmätare/överlantmätare. Sen blev det snabbare byten som vi ska se.

Olof Schödin är kvar som assistent till Petrelius avgång. I och med denna ändras Schödins titel till extra lantmätare (vad innebar den förändringen?). Extra lantmätare är han ett drygt år till omorganisationen vid 1947 års utgång.

Samtidigt med att Schödin blir extra lantmätare anställs Nils Henrikz som extra assistent och är kvar perioden ut.

Nyköping

Willén är (förstås) kvar på chefsstolen i Nyköping perioden ut.

Ragnar Berglund tjänstgör från 1945 som extra lantmätare i Nyköping och Gnesta, men hur länge?.

Åke Garfors gör ett inhopp 1944 som extra lantmätare.

För övrigt förefaller det vara tomt i Nyköping, under kriget var alltså Willén ensam. Var skälet brist på jobb eller inkallelser eller vad då?

Nils Henrikz har en okänd insats i Nyköping efter 1947 men före 1958, troligen på distriktet.

Eskilstuna

Zäta ansvarar för distriktet perioden ut (gott och väl).

Bertil Jonsson gör en insats i Eskilstuna någon gång mellan 1941 och 1953. Som vad, när eller hur länge vet jag ej?.

För övrigt är Zäta solo, inte bara under kriget, utan troligen (beroende på Jonssons förehavanden) även efter.

Katrineholm

Ernfeldt avled 1946. Katrineholms sista tid (denna gång) som självständigt distrikt fick Bertil Hjelm ta hand om chefsskapet.

Åke Garfors var kvar som extra lantmätare till 1945 men var utlånad till än Nyköping (1944), än Flen (1940, 1945).

Flen

Gyllenbåge stretar på och är kvar kriget ut och lite till, till och med oktober 1945. Därefter ersätts han av Åke Garfors, en man som förfaller ha gjort sig väl förtjänt av ett distrikt efter alla inhopp överallt.

Arne Arodell är kvar som aspirant till juli 1940, då han byter titel till extra lantmätare, men det hjälpte inte så länge för han slutar inom mindre än ett år.

Garfors, slitvargen, dyker också upp i Flen som extra lantmätare dels under 1940, dels under 1945 (kanske för att bevaka vad som komma skulle..?).

Sen tar man faktiskt i Flen emot aspiranter mitt under brinnande krig, Karl Alfred Smedman en period 1941-42 och Åke Halldin 1943-45.

Gnesta

Nils Nelzén är kvar som distriktare perioden ut.

När perioden börjar är Nelzén ensam. 1941-42 får han hjälp av en aspirant, Sven-Eric Lindqvist, senare bl a känd som statskartograf och grundare av Kartografiska Sällskapets Norrköpingsavdelning. Ragnar Berglund arbetar från 1945 och en okänd tid framåt ? parallellt i Nyköping och Gnesta.

1948-1959

Länskontoret

Forsselius hade inte mycket mer än inlett sin bana som överlantmätare och hade långt kvar.

I och med omorganisationen byter Schödin titel till lantmätare, inget extra längre alltså.

Nyköping

Nyköpings distrikt blir något större i och med den nya indelningen. Nuvarande Trosa kommun överförs från Gnesta distrikt till Nyköping. Dessutom införlivas några socknar från Flens distrikt, Bettna, Vrena och Husby-Oppunda.

Vid revideringen 1952 tillförs Nyköpingsdistriktet motsvarande nuvarande Gnesta kommun (Daga härad) från Flens distrikt, samtidigt som Bettna forsamling överförs till Flens distrikt.

Willén är kvar till 1950, då han efter lång och trogen tjänst avgår. Han efterträds av en av dessa länets slitvargar á la Garfors, nämligen Hjalmar Österberg. Österberg har emellertid börjat som distriktslantmätare redan 1948 i samband med omorganisationen, så under två år har kontoret två chefer, hur kan det ha fungerat? Trappade Willén ner så Österberg var chef från -48 eller?

Sedan har vi två osäkra kort, hur är det med Nils Henrikz och Ragnar Berglund? Är de kvar eller..? I vart fall finns sedan oktober -48 en herre vid namn Eric Carlegrim i Nyköping som lantmätare. Han är kvar i vart fall till 1950, troligen åtminstone till 1953? Så småningom gör han sig i vart fall känd som professor i fastighetsekonomi vid KTH. Tord Forsström börjar i Nyköping 1958 och stannar i sex år. Han blir så småningom överlantmätare någonstans?

Eskilstuna

Eskilstunadistriktet ändras inte annat än att den östra delen av nuvarande Strängnäs kommun som tidigare hört till Gnesta distrikt kom att införlivas med Eskilstuna distrikt. En mycket begränsad utvidgning i öster m a o.

Zäta ångar på decenniet ut. Ångar kanske är fel uttryck, eftersom han tycks ha varit en ganska snäll och timid person?

Nelzén har i och med att Gnesta distrikt dragits in placerats på övergångsstat och verkar bl a inom Eskilstuna distrikt tills han går i pension? 1950.

Tore Haagen började som aspirant i Eskilstuna 1949, var kvar åtminstone 1950 men hade slutat 1954, när?

1954 kom till detta kontor en lantmätare som skulle komma att sätta sin prägel på det för lång tid framåt, Karl-Gustav Hemmendorff. KG skulle också komma att stanna på distriktet i 28 år (rekord för länet?). Jag har en del historier på lager om KG, men de spar jag till ett annat tillfälle.

Flen

Flen är det distrikt som växer kraftigast i och med den nya indelningen. Hela Katrineholms gamla distrikt och Daga-delen av Gnesta distrikt kom att införlivas med Flens gamla med undantag av Bettna, Vrena och Husby-Oppunda socknar. Därmed kom det nya distriktet att bestå av Vingåkers, Katrineholms, Flens och Gnesta nyvarande kommuner med undantag av Björkvik och Bettna socknar. Torsåker? Vid den senare revideringen 1952 avstår Flens distrikt Daga härad till Nyköpings distrikt och erhåller därifrån Bettna socken. Detta måste ha upplevts som en rätt påtaglig minskning i distriktets bärkraft.

Åke Garfors, som tillträdde 1945, sitter kvar perioden ut (men inte mer).

Karl Zetterstrand börjar i Flen som lantmätare 1948, är kvar 1950 men har slutat före 1957, när?.

Nelzén, som blivit av med sitt distrikt, gör även Flens distrikt den äran som distriktslantmätare på övergångsstat till 1950.

Det är anmärkningsvärt att detta nya stora (om än småningom beskurna) distrikt inte krävde större personinsatser än dessa, om man jämför med hur det såg ut tidigare?

Övriga

Gösta Franzén någonstans i länet någon gång mellan 1949 och 1959.

1960-1971

Det kan vara värt att nämna att två lantmätare med anknytning till Sörmland var indragna i arbetet med lagreformen som sjösattes 1972, Göran Eriksson, som lämnade Eskilstuna 1969 för att lagstifta, och Torsten Sandberg som inte hade hunnit börja här än.

Länskontoret

Forsselius är kvar som överlantmätare till och med augusti 1967. Sedan inleds "Den Stora Oredans Tid". Den kom att pågå till 1975. Under dessa år bytte länet överlantmätare ett otal gånger, de flesta som vikariat. Forsselius efterträddes av Thore Hygstedt, senare ledamot av fastighetsbildningsutredningen, överlantmätare i Uppsala och fastighetsråd, som 1 januari 1969 efterträddes av Hjalmar Österberg som efter sin pensionering den 1 oktober samma år efterträddes av Lars-Eric Nettermark. Och han valde att flytta till Jönköping 1972.

Olof Schödin är kvar till 1964. Därefter hägrar posten som bölm i Vänersborg.

När börjar egentligen Björn Albing, är det före 1/1 1972? Troligen efter?

Nyköping

Österberg är distriktslantmätare till och med 1968. Under perioden januari till september 1969 deltar han i Den Stora Oredan genom att vikariera som överlantmätare, för att därefter avgå med pension. Han avled endast två år efter sin pensionering. Att efterträda Österberg kom Georg Östlund, som inte stannade särskilt många år på posten. Delvis pga sjukdom tvingades han gå i förtid.

Vi minns Tord Forsström som är kvar till 1964 då han ersätts av en ung man vid namn Lars Wåhlin som börjar i Nyköping detta år och som har en lång karriär framför sig i länet. Under några år 1968 via 1970? är Björn Malmros lantmätare i Nyköping.

I slutet av perioden eller början av nästa, 1971-73, börjar i Nyköping Lennart Jonsson, senare Jonforsen. När började han och hur länge blev han kvar?

Eskilstuna

1960 avgår Z Norman. Han efterträds av Gösta Höglund, som vi sett till tidigare i länet. Höglund är kvar perioden ut.

Hemmendorff är kvar i Eskilstuna perioden ut (och inte bara den).

Bo Karlsson inleder sin långa tjänst inom lantmäteriet i länet vid Eskilstuna distrikt 1969. Var han placerad i Eskilstuna först, eller i Katrineholm från början?.

Flen

Vem efterträder Åke Garfors som distriktare i Flen 1960? Förenar Gösta Höglund tjänsterna i Eskilstuna och Flen eller..? Enligt uppgift dras kontoret in, men hur delas distriktet upp?

Övriga

1972-1979

Länskontoret

Nu byter kontoren namn till överlantmätarmyndigheter. Fastighetsregistret skulle föras på länsstyrelsen, som alltså blev fastighetsregistermyndighet, fram till 1989. För att underlätta för oss alla tillåter jag mig dock att bibehålla benämningen länskontor, den har ändå levat kvar i talspråket.

Nettemark inleder perioden som ölm, han fick alltså nöjet att lotsa länet genom omorganisationen. Hur lyckades han med det? Han lär ha varit en mycket barsk herre. Nå, redan på hösten 1972 sticker han till ölm-tjänsten i Jönköping och ersätts tillfälligt av Gösta Höglund (på "övertid", Höglund var egentligen pensionerad) innan Stig Axelsson anländer 1975. I och med detta kan väl Den Stora Oredans tid sägas vara över, även om Axelsson inte stannade längre än till 1980.

I oktober 1975 dyker en herre upp vid namn Torsten Sandberg för att besätta tjänsten som bölm. Han blev bara kvar i ett år innan denne centerpartistiske politiker fick uppdrag, först i riksdagen och sedan i regeringskansliet (bostadsdepartementet). Som vikarie anlände Lennart Höije till länet, men när centern lämnade regeringen 1979 återkom Sandberg, och då var det bara för Höije att finna något annat och det blev en tjänst som bdlm i Katrineholm. Höije hade dock bosatt sig i Oxelösund och ville inte flytta, varför ett långpendlande under många år nu inleddes.

Nyköping

Eskilstuna

Katrineholm

1980-1989

I mitten av 80-talet inleds det sörmländska Lantmäteriets dataålder. Egentligen har den börjat tidigare i det att större mätningsföretag har skickats upp till lantmäteriverket för beräkning i där befintliga datorer. Nu inleds dock en epok i och med att vi lokalt inköper en dator, en sk Metric, med placering i Katrineholm (1995, tio år senare, hade vi ca 55 stycken). Innan en dator kunde införskaffas måste en noggrann konsekvensanalys göras där personalen gavs visst inflytande. Under resten av decenniet sker en långsamt accelererande uppbyggnad av datorkapaciteten, både kvantitativt och kvalitativt. Vid periodens slut fanns det troligen tio-femton datorer i länet.

Utvecklingen när det gäller fältarbetssidan går i princip från teodolit med stålmåttband (något elektrooptiskt längdmätningsinstrument på varje kontor) till totalstationer med fältminne (i alla fall någon per kontor). Kartarbetet inne går från rörpenna och tusch till utritning på pennplotter med viss manuell komplettering. Transporterna går från egen bil med släpkärra till tjänstebilar av typen Nissan King Cab. I Katrineholm är man längst framme teknikmässigt och deltar bl a i mätningar i Högsjö med GPS tillsammans med lantmäteriverket.

1989 genomförs en ändring i distriktsindelningen såtillvida att länets två distrikt slås samman till ett. Någon förändring i lokalisering e dyl medför inte detta.

Länskontoret

Under en tid av något år präglas länskontoret av en utbyggnad av lokalerna. Byggnaden förlängs med ca en tredjedel eller hälften. När byggnationen, som enbart motiverats av länskontorets egna behov, är beslutad uppkommer behov av att dessutom inrymma distriktskontoret i lokalerna. Av begripliga skäl är det en period på ett eller två år runt 1986-1987 som är ganska påfrestande för de som arbetar vid länskontoret.

Nyköping

Eskilstuna

Katrineholm

1990-1995

1992 inköptes länets första, och Lantmäteriets andra vad vi vet, totalstation som kan hanteras av en person ensam. Vi blev via division Östsverige delägare i en GPS-utrustning som användes flitigt inom länet i såväl uppdrags- som förrättningsverksamheten. Kartritningen skedde nu uteslutande maskinellt via pennplottrar, laserskrivare eller när det gäller registerkartan på rasterplotter.

Under mitten av decenniet påbörjar registret en övergång till digital registerkarta genom att upphöra med analog ajourhållning av aktualiserade registerkartebaser. Nästa steg, som snart skulle komma att tas, blev att införa en helt digital produktionslinje.

Sedan början av 90-talet har orderingången varit mycket dålig. Efter 80-talets byggboom har vi hamnat i en mycket djup lågkonjunktur. Trots att nu sedan en tid exportindustrin går för fullt och gör de största vinsterna sen 50-talet, så ger det väldigt lite igen för Lantmäteriet. Personalstyrkan har därför krympt under några år, och kommer nog att fortsätta göra det.